Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Om seminariet

Boverket är nu klara med NNE-kraven och de implementeras i BBR29 (preliminär numrering) som gäller från halvårsskiftet. I första hand justeras primärenergifaktorerna, som nu benämns ”viktningsfaktorer”, och skillnaden mot idag är påtaglig. Målet att uppnå konkurrensneutralitet mellan fjärrvärme och bergvärmepumpar är kontroversiellt men sanktionerat av Regeringen. Åtgärden slår olika beroende på byggnadskategori och är svåröverskådlig. Anmärkningsvärt är att kravnivåerna generellt lämnas oförändrade och i vissa fall till och med lättas. Skärpningarna består i första hand av minskat ventilationstillägg och ändrade Um-krav. På seminariet går vi igenom föreskriften och applicerar energikraven i olika typhus.

Dagen innehåller mer än så. Intresset för miljöcertifiering ökar, framför allt med Miljöbyggnad och Svanen. Samtidigt tar klimatfrågan byggbranschen med storm och snart gäller lagen om klimatdeklaration. Marknaden springer helt enkelt ifrån lagstiftningen när det gäller synen på hur mycket energi en byggnad ska använda. Men hur når man högt ställda energimål i kompromiss med krav på dagsljus, tillgänglighet, bullernivåer, brand- och fuktsäkerhet. Vi går igenom vilka åtgärder som ger bäst utdelning i energiprestanda.

Program

8.30 – 9.00   Registrering

9.00 – 10.40 
Nära-nollenergikraven i BBR

Boverket föreskrift med de slutliga nära-nollenergikraven har ett nytt angreppssätt och skiljer sig avsevärt från tidigare förslag. Bakgrunden är att Regeringen satt ner foten i frågan.

a. Energikraven i gällande BBR (BBR25/26/27/28)
Sedan 2019 gäller energikraven i BBR25 undantagslöst och med den en annorlunda utformning av hur kraven ställdes tidigare. Nya beräkningsformler innefattar primärenergital och primärenergifaktorer, geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzoner. Vi går igenom gällande föreskrift och illustrerar metodiken i några exempel. Var det en skärpning av kraven trots intentionen att så inte skulle ske?

b. NNE från den 1 juli 2020 (BBR29*)
Boverket är nu klara med NNE-kraven och de implementeras fullt ut i BBR29* som gäller med ett års övergångsregler från halvårsskiftet. I första hand justeras primärenergifaktorerna, som nu benämns ”viktningsfaktorer”, och skillnaden mot idag är påtaglig. Målet att uppnå konkurrensneutralitet mellan fjärrvärme och bergvärmepumpar är kontroversiellt men sanktionerat av Regeringen. Åtgärden slår olika beroende på byggnadskategori och är svåröverskådlig. Eftersom beräkningsförutsättningarna ändras anges nya primärenergital, alltså energikraven. Anmärkningsvärt är att kravnivåerna generellt lämnas oförändrade och i vissa fall till och med lättas. Skärpningarna består i första hand av minskat ventilationstillägg och ändrade Um-krav. Vi applicerar energikraven i olika typhus och resonerar om konsekvenser.

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

c. Hur arbetar Sveby med de nya förutsättningarna?
Sveby har hjälpt branschen att tolka BBR:s energihushållnings-krav sedan funktionskraven på byggnaders energianvändning infördes. Hur ser man på införandet av viktningsfaktorer och primärenergital och hur förändrar det Svebys arbete och verktyg?

d. Modernare byggregler – Möjligheternas byggregler
Den fristående utredningen Modernare byggregler redovisade sitt förslag vid årsskiftet och parallellt pågår Boverkets eget uppdrag Möjligheternas byggregler. Tanken är att de allmänna råden tas bort, likaså hänvisningar till standarder. Vad kommer istället och hur påverkar detta energihushållningsavsnittet i BBR?

Per Levin, PE Teknik och Arkitektur AB

10.40 – 11.00   Kaffepaus 

11.00 – 12.00

Så uppfyller du BBR:s energikrav – ett användarperspektiv

Med BBR29* ändras beräkningsmetodiken för energiprestanda och energikravens delposter. Vi går igenom de största utmaningarna för respektive byggnadskategori och hur man hanterar dessa i projekteringens olika skeden. Vilka blir konsekvenserna av de kraftigt ändrade förutsättningarna i valet mellan fjärrvärme och värmepumpar och hur kommer det i praktiken att hanteras under övergångsperioden? Går det fortsättningsvis att tillgodoräkna sig ett generöst ventilationstillägg och vad innebär det skärpta Um-kravet för lokalbyggnaders fasadutformning?

När beräkningsförutsättningarna för befintliga parametrar ändras blir det ännu svårare att kommunicera byggnadens energiprestanda. Vi visar hur man hanterar detta på bästa sätt.

Helena Bülow-Hübe, FOJAB  

12.00 – 12.50  Lunch

12.50 – 14.10
Så uppfyller du energikraven i Svanen och Miljöbyggnad samt i andra beställarkrav med högre ambitioner

Våra vanligaste miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad och Svanen ställer båda energikrav relaterat till BBR, liksom många andra vanliga beställarkrav. Med införandet av primärenergital och viktningsfaktorer, och sedan ändrade beräkningsförutsättningar mellan BBR-versionerna, är det lätt att bli osäker på vilka energikrav som gäller. Hinner ni ansöka innan en ny version träder ikraft och vilka krav kan komma att gälla nästa byggetapp? Vi reder ut begreppen.

Med bestämda kravspecifikationer för energi återstår att uppfylla dessa i ständiga kompromisser med krav på dagsljus, tillgänglighet, bullernivåer, brand- och fuktsäkerhet. Vi går igenom vilka åtgärder som i slutänden ger bäst utdelning i energiprestanda. Vilka tips och trix finns att tillgå?

Hur långt är det möjligt att gå med alla kompromisser som måste göras? Vi stegar oss ner till lägsta möjliga energibehov.

Helena Bülow-Hübe, FOJAB  

14.10 – 14.30  Kaffepaus

14.30 – 15.20
Verifiering av energiprestanda – krav och genomförande

Verifieringen av BBR:s energikrav görs numera i de flesta fall med fördjupad energiberäkning i samband med färdigställandet av byggnaden. Ibland används energideklarationen. Metoden har brister och visar sällan verkliga förhållande. Hur gör man för att ändå få ut det mesta av detta enkla tillväga-gångssätt. Med BBR29* aviserar Boverket att ett större fokus ska läggas på verifiering framöver, men inga åtgärder nämns. Hur kan en sådan ambition konkretiseras?

I Miljöbyggnad krävs mer och hur svårt det är att verkligen nå uppsatta energimål illustreras med att många sökande får sänkt betyg på energiindikatorerna. Hur hanterar med verifieringen för bästa resultat med rimlig arbetsinsats?

I till exempel Miljöbyggnad Guld och Stockholms stads krav vid markanvisning är energikraven mycket höga. Blir verifieringen osäkrare när byggnader har lågt energibehov, som ju Boverket hävdar? Vilka energiposter måste mätas och hur vid olika projekterad energiprestanda för godtagbar noggrannhet?

Per Levin, PE Teknik och Arkitektur AB     

15.20 – 16.00
Den nya klimatdeklarationen och hur den kan komma att påverka beställarnas energikrav

Klimatfrågan tar byggbranschen med storm och snart gäller lagen om klimatdeklarationen vid uppförande av byggnader. Initialt finns inga krav på åtgärder, men sådana är redan nu aviserade i ett andra steg. Med utgångspunkt i klimatdeklara-tionen och med fokus på hur energiprestandan hanteras här, visar vi olika byggnaders typiska CO2-belastning och i vilken utsträckning dessa kan minskas med olika energisparåtgärder.

BBR:s nya viktningsfaktorer för energislag är valda att andra skäl än verklig klimatpåverkan, vilket i praktiken kan innebära att lagkrav ställs mot beställarens klimatmål. Vi resonerar om hur beställarkrav för energi kan komma att förändras med ökat fokus på klimatfrågan.

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

* BBR29 är det troliga namnet på den aktuella föreskriften, men formellt beslut tas inte av Boverket förrän senare i vår.