Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Digitalt seminarium om hur man uppfyller energikraven i nya BBR29, Svanen
respektive Miljöbyggnad, samt med fördjupning om byggnaders klimatpåverkan vid uppförande och drift.

Om seminariet

Sedan den 1 september gäller BBR29 med de nya NNE-kraven. I första hand justeras primärenergifaktorerna, som nu benämns ”viktningsfaktorer”. Anmärkningsvärt är att kravnivåerna generellt lämnas oförändrade och i vissa fall till och med lättas. Skärpningarna består i första hand av minskat ventilationstillägg och ändrade Um-krav. På seminariet går vi igenom föreskriften och applicerar energikraven i olika typhus.

De nya viktningsfaktorerna är satta i syfte att nå lika förutsättningar mellan fjärrvärme och värmepump. Skillnaden mot energikraven i BBR25 är påtaglig. Åtgärden slår olika beroende på byggnadskategori och är konsekvenserna är svåröverskådliga. Under ett års övergångsregler kan man använda båda BBR-versionerna. Hur ska man välja?

Dagen innehåller mer än så. Intresset för miljöcertifiering ökar, framför allt med Miljöbyggnad och Svanen. Marknaden springer helt enkelt ifrån lagstiftningen när det gäller synen på hur mycket energi en byggnad ska använda. Men hur når man högt ställda energimål i kompromiss med krav på dagsljus, tillgänglighet, bullernivåer, brand- och fuktsäkerhet. Vi går igenom vilka åtgärder som ger bäst utdelning i energiprestanda.

Klimatfrågan tar byggbranschen med storm och snart gäller lagen om klimatdeklaration. Seminariet avslutas med en fördjupning om byggnaders klimatpåverkan vid uppförande och drift.

Program

8.30 – 9.00   Registrering

9.00 – 10.20 
Energikraven i BBR

Boverket nya föreskrift BBR29 har ett nytt angreppssätt. Vad är det som förändras från BBR25 och hur ska man tänka under övergångsperioden.

a. BBR25 (gäller till 1 september 2021)
I BBR25 introducerades metodiken för nära-nollenergikraven. Nya beräkningsformler innefattar primärenergital och primärenergifaktorer, geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzoner. Vi går igenom gällande föreskrift och illustrerar metodiken i några exempel. Var det en skärpning av kraven trots intentionen att så inte skulle ske?

b. BBR29 (gäller från 1 september 2020)
Sedan 1 september gäller BBR29 med ett års övergångsregler. Här implementeras NNE-kraven fullt ut. I första hand justeras primärenergifaktorerna, som nu benämns ”viktningsfaktorer”, i syfte att nå lika förutsättningar mellan fjärrvärme och bergvärmepumpar. Åtgärden slår olika beroende på byggnadskategori och är svåröverskådlig. Eftersom beräkningsförutsättningarna ändras anges nya primärenergital, alltså energikraven. Anmärkningsvärt är att kravnivåerna generellt lämnas oförändrade och i vissa fall till och med lättas. Skärpningarna består i första hand av minskat ventilationstillägg och ändrade Um-krav. Vi applicerar energikraven i olika typhus och resonerar om konsekvenser.

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

c. Kompletterande krav på använd energi och solvärmelast
Boverket utreder nu ett kompletterande krav som utgår ifrån så kallad använd energi. I sammanhanget ska även krav på solvärmelast utredas. Vad innebär detta och vilka konsekvenser kan sådana krav få?

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola

10.20 – 10.40   Kaffepaus

10.40 – 11.40
Så uppfyller du BBR:s energikrav – ett användarperspektiv

Med BBR29 ändras beräkningsmetodiken för energiprestanda och energikravens delposter. Vi går igenom de största utmaningarna för respektive byggnadskategori och hur man hanterar dessa i projekteringens olika skeden. Vilka blir konsekvenserna av de kraftigt ändrade förutsättningarna i valet mellan fjärrvärme och värmepumpar och hur kommer det i praktiken att hanteras under övergångsperioden? Går det fortsättningsvis att tillgodoräkna sig ett generöst ventilationstillägg och vad innebär det skärpta Um-kravet för lokalbyggnaders fasadutformning?

När beräkningsförutsättningarna för befintliga parametrar ändras blir det ännu svårare att kommunicera byggnadens energiprestanda. Vi visar hur man hanterar detta på bästa sätt.

Helena Bülow-Hübe, FOJAB

11.40 – 12.30  Lunch

12.30 – 13.10
Så uppfyller du energikraven i Svanen och Miljöbyggnad

Våra vanligaste miljöcertifieringssystem Miljöbyggnad och Svanen ställer båda energikrav relaterat till BBR, liksom många andra vanliga beställarkrav. Med införandet av primärenergital och viktningsfaktorer, och sedan ändrade beräkningsförutsättningar mellan BBR-versionerna, är det lätt att bli osäker på vilka energikrav som gäller. Hinner ni ansöka innan en ny version träder ikraft och vilka krav kan komma att gälla nästa byggetapp? Vi reder ut begreppen.

Med bestämda kravspecifikationer för energi återstår att uppfylla dessa i ständiga kompromisser med krav på dagsljus, tillgänglighet, bullernivåer, brand- och fuktsäkerhet. Vi går igenom vilka åtgärder som i slutänden ger bäst utdelning i energiprestanda. Vilka tips och trix finns att tillgå?

Hur långt är det möjligt att gå med alla kompromisser som måste göras? Vi stegar oss ner till lägsta möjliga energibehov.

Helena Bülow-Hübe, FOJAB

13.10 – 14.20
Verifiering av energiprestanda – krav och genomförande

Verifieringen av BBR:s energikrav görs numera i de flesta fall med fördjupad energiberäkning i samband med färdigställandet av byggnaden. Ibland används energideklarationen. Metoden har brister och visar sällan verkliga förhållande. Hur gör man för att ändå få ut det mesta av detta enkla tillvägagångssätt. Med BBR29 aviserar Boverket att ett större fokus ska läggas på verifiering framöver, men inga åtgärder nämns. Hur kan en sådan ambition konkretiseras?

I Miljöbyggnad krävs mer och hur svårt det är att verkligen nå uppsatta energimål illustreras med att många sökande får sänkt betyg på energiindikatorerna. Hur hanterar med verifieringen för bästa resultat med rimlig arbetsinsats?

I till exempel Miljöbyggnad Guld och Stockholms stads krav vid markanvisning är energikraven mycket höga. Blir verifieringen osäkrare när byggnader har lågt energibehov, som ju Boverket hävdar? Vilka energiposter måste mätas och hur vid olika projekterad energiprestanda för godtagbar noggrannhet?

Per Levin, PE Teknik och Arkitektur AB

14.20 – 14.40  Kaffepaus

14.40 – 16.00
Byggnaders klimatpåverkan vid uppförande och drift

a. Klimatdeklaration blir lag
Klimatfrågan tar byggbranschen med storm och snart gäller lagen om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader. Men hur gör man en klimatdeklaration i praktiken?

b. Klimatpåverkan under uppförandet
Vad är det egentligen som ger en nyuppförd byggnad dess klimatbelastning. Ingående material och CO2-utsläpp på byggarbetsplatsen är två stora poster, men även transporter ska räknas med. Vi går igenom hur man beräknar klimatavtrycket och visar vad som är stort och smått.

c. Den framtida energianvändningens klimatpåverkan
Hur CO2-belastningen från byggnadens framtida energianvänd-ning ska beräknas är idag inte definierat, men viss vägledning finns. Vi visar några exempel och resonerar om hur resultatet varierar beroende av val av energislag. Kan beställarkrav för energi komma att förändras med ökat fokus på klimatfrågan?

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola
Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB


Det går inte längre att anmälda sig till detta seminarium.

Anmälan

Seminariet börjar 9.00 och slutar ca 16.00.

Ges på följande orter och tider:

  • Digitalt seminarium  5 nov 2020

Avgift:  3 900 kr exklusive moms

Faktureras i efterhand, betalningsvillkor 30 dagar netto. Anmälan är bindande, men kan överlåtas.


Till toppen

Svensk Energiutbildning AB

adress Fersens väg 6, 211 42 Malmö
telefon 073 - 330 46 20
e-mail info@svensk-energiutbildning.se

Copyright © Svensk Energiutbildning AB. Alla rättigheter reserverade. (Org.nummer: 556836-5299) En hemsida av Capace Media.