Klimatpåverkan vid ROT-projekt

Om kursen

Klimatarbetet har länge haft fokus på nyproduktion, ändå härrör en betydande del av sektorns utsläpp från renovering och ombyggnad. För många fastighetsägare står hyresgäst- och lokalanpassningar för merparten av deras totala klimatpåverkan.

I kursen lär du dig att beräkna ett ROT-projekts klimatpåverkan med olika metodiker beroende på förutsättningar. Med denna kunskap går vi vidare och lär oss prioritera kostnadseffektiva åtgärder för att minska klimatavtrycket. I dedikerade avsnitt fördjupar vi oss i byggmaterial och installationer med låg klimatpåverkan respektive systematiskt återbruk. Kursen avslutas med hur man ställer klimatkrav vid upphandling av entreprenad och projektering.

Vi vänder oss till flera målgrupper med denna kurs. Till er som arbetar med hållbarhetsfrågor och klimatberäkning, till fastighetsägare och förvaltare i rollen som beställare, till entreprenörer som utförare samt till er som projekterar ROT-projekt.

Kursledare

Alexander Landborn är en av landets ledande experter inom området byggnaders klimatpåverkan och arbetar idag i egna företagen ClimateWorks och Nodon. I sin yrkesroll har han möjlighet att följa projekt från idé till färdigställande och har lång erfarenhet av såväl nybyggnad som ROT-projekt.

Program

Om ROT-projekts klimatpåverkan
I vilka sammanhang är klimatpåverkan från begränsade bygg- och installationstekniska åtgärder av intresse och hur skiljer sig hanteringen åt från nybyggnad?

  
Metoder för klimatberäkning av ROT-projekt
Vi går igenom tre huvudsakliga metoder för klimatberäkning av ROT-projekt:

Projektspecifik klimatberäkning bygger på projektets faktiska produktmängder och produkttyper. Den ger mest korrekt resultat men är tidskrävande. Metoden lämpar sig för större ombyggnadsprojekt eller projekt med höga ambitioner.

Klimatberäkning med hjälp av nyckeltal bygger på i förväg framtagna nyckeltal som kg CO2e per m² eller per åtgärd. Arbetet är tidseffektivt och ger snabbt översikt om man har många mindre projekt. Förenklingen ger naturligtvis ett mindre noggrant resultat som också är avhängigt av nyckeltalens kvalitet.

I en kombination av nyckeltal och projektspecifika beräkningar använder man nyckeltal för merparten av åtgärderna och kompletterar med specifik beräkning för de största utsläppsposterna. Acceptabel noggrannhet nås med rimlig tidsåtgång.
   

Åtgärder för minskad klimatpåverkan i ROT-projekt

a. Ta fram referensvärden och baselines
Referensvärden hjälper fastighetsägare att sätta klimatmål och underlättar kommunikationen med projektledare och entreprenörer i tidigt skede. I räkneövningar med enkla kalkylblad lär vi oss ta fram projektspecifika referensvärden, så kallade baselines. Hur identifieras de största utsläppsposterna?

b. Val av åtgärder
Materialtrappan ger en prioritering av åtgärder för att hålla nere klimatpåverkan; Behåll befintligt – Återbruka – Välj material med hög andel återvunnet – Välj förnybara alternativ – Återvinn rivningsavfallet. Vi går igenom de olika stegen med fokus på praktisk tillämpning. Med exempel från verkligheten får du en känsla av hur man prioriterar för att nå resultat.

Fördjupning: Byggmaterial och installationer med låg klimatpåverkan
Vi går igenom klimatpåverkan från vanligt förekommande byggmaterial och installationer. I räkneövningar ser vi hur användningar av dessa påverkar olika byggdelars totala klimatavtryck, till exempel innerväggar och bjälklag.

Fördjupning: Systematiskt återbruk
Återbruk ger nästan undantagslöst minskad klimatpåverkan, men innebär ofta ett merarbete. Hur arbetar man systematiskt med frågan och vilka produkter ska prioriteras med avseende på klimatpåverkan och arbetsinsats?

c. Klimatkrav i upphandling av entreprenad och projektering
Fastighetsägaren kan formulera klimatkrav vid upphandling på flera sätt; som informationskrav där entreprenören klimatberäknar sina förslag, som förbättringskrav där entreprenören presenterar alternativ med lägre klimatpåverkan och som prestandakrav med gränsvärde för projektet. Vi går igenom alternativen och ger exempel på formuleringar i avtal och anbudsförfrågningar.

d. Uppföljning och verifiering
Hur kontrolleras att projektet verkligen når uppsatta mål? Vi resonerar om vilka verifikat som är ändamålsenliga med avseende på arbetsinsats vs nytta. Vilka erfarenheter finns av ekonomiska incitament som till exempel resultatbonus och viten?