Svensk Energiutbildnings BBR-dag

Om seminariet

BBR är i förändring och varje kapitel med så kallade tekniska egenskapskrav ersätts av separata föreskrifter utformade enligt det förändringsarbete som kallas ”Möjligheternas byggregler”. Målsättningen är att Boverket ska förtydliga lagkraven medan branschen tar fram lösningar och metoder för att verifiera dem. Alltså mindre detaljstyrning och större flexibilitet, vilket också kräver en annan kompetens än vad som är fallet med dagens regler. Handböcker, standarder och branschöverenskommelser kommer att få en viktig roll vid tolkning av det nya regelverket.

Höstens BBR-dag ägnas helt åt den största omarbetningen av byggreglerna i modern tid. Vi fördjupar vi oss i föreskriften som ersätter BBR:s kapitel 6. Hygien, hälsa och miljö, där kraven på luftkvalité och luftflöde, på tappvatten, på termisk komfort och på dagsljus är omarbetade enligt en helt ny metodik.

Arbetet med föreskriften som ersätter kapitel 9. Energihushållning slutförs inte förrän till våren eftersom Boverket valt att samordna ändringarna med införlivandet av EU:s energidirektiv EPBD. Det nya kravet ”nollutsläppsbyggnad” gäller för nya och på sikt även befintliga byggnader. Förutom krav på energiprestanda och livscykel-GWP kommer ny energiklassning, krav på laddinfrastruktur och solenergiinstallation samt utökad energideklaration.

Välkommen!

Föreläsare:

• Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola
• Per Levin, PE Teknik & Arkitektur AB / Sveby
• Helena Bülow-Hübe, FOJAB
• Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB
• Björn Berggren, Sveriges Allmännytta

Program

Dag 1:

8.30 – 10.00 Ett regelverk i förändring

BBR:s tekniska egenskapskrav ersätts av separata föreskrifter utformade enligt ”Möjligheternas byggregler”. Samtidigt ändras och tillkommer många andra energirelaterade regler; ändrad praxis för energigemenskaper, krav på fastighetsautomation, möjlighet till certifierade byggprojekteringsföretag med flera. Vi inleder seminariet med en översikt för att sätta alla nyheter i ett sammanhang och går igenom de nya byggreglernas struktur och metodik.

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning
Per Levin, PE Teknik & Arkitektur / Sveby

10.00 – 10.20 Kaffepaus

10.20 – 12.00 Luftkvalité, luftflöde, tappvatten och termisk komfort

Föreskriften som ersätter BBR:s kapitel 6. Hygien, hälsa och miljö träder i kraft 1 juli 2025. Kraven är kraftigt omarbetade och vi gör en djupdykning i frågorna.

a. Kunskapsöversikt
Vad innebär dessa tekniska egenskapskrav för vårt välbefinnande och hur påverkas byggnadens installationssystem och energiprestanda? Vi går igenom den kunskap som blir nödvändig att ha med nya regelverkets uppbyggnad.

b. Vad förändras med den nya föreskriften
Förutom ändrade gränsvärden används ny metodik och nya definitioner, vilka för den oinvigde innebär många fallgropar. Vi går igenom det nya regelverket och fördjupar oss i hur det ska tolkas och tillämpas. Vidare redogör vi för vilka handböcker, standarder och branschöverenskommelser som kan hänvisas till och ger vår syn på prioritering i denna djungel. Vilka blir konsekvenserna av den nya lagstiftningen som mött så kraftiga invändningar från  branschen?

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola

Dag 2:

8.30 – 10.00 Dagsljus och ljusförhållanden

I föreskriften om Hygien, hälsa och miljö är kraven på dagsljus omarbetade enligt en helt annan metodik än tidigare vilket ger nya förutsättningar.

a. Kunskapsöversikt
Vad är egentligen bra dagsljusförhållande och vad innebär det för vårt välbefinnande? Vi går igenom den grundläggande kunskap man behöver för att kunna projektera hälsosamma byggnader oavsett gällande regelverk.

b. Vad förändras med den nya föreskriften
Den nya metodiken ger på samma gång skärpta krav som större friheter beroende på byggnadens förutsättningar. Vi går igenom regelverket och fördjupar oss i hur det ska tolkas och tillämpas. Vidare redogör vi för den EU-standard som regelverket ansluter till och går igenom användbar dokumentation att hänvisa till i projektering och tillsyn. Konsekvenserna av denna nya lagstiftning blir mycket stora och vi för ett resonemang vad det kan komma att innebära för arbetsinsats, byggnadsutformning, användbarhet och hälsoaspekter. Vilka är riskerna respektive möjligheterna?

Helena Bülow-Hübe, FOJAB

10.00 – 10.20 Kaffepaus 

10.20 – 12.00 Energiprestanda och nollutsläppsbyggnader

Arbetet med föreskriften som ersätter BBR:s kapitel 9. Energihushållning slutförs inte förrän till våren eftersom Boverket valt att samordna ändringarna med införlivandet av EU:s nya energidirektiv EPBD.

a. Regler i nu gällande BBR
Sedan tre år gäller nuvarande energikrav i BBR29 undantagslöst. Regelverket med primärenergital, viktningsfaktorer och geografiska justeringsfaktorer har börjat sätta sig, men anses fortfarande vara svåröverskådligt. Vi går igenom gällande föreskrift och illustrerar metodiken i exempel.

b. Vad förändras med det nya EU-direktivet
EPBD ger att hela byggnadsbeståndet ska vara så kallade ”nollutsläppsbyggnader” år 2050, men redan om några år gäller detta krav all nybyggnad. Vi fördjupar oss i vad definitionen av en nollutsläppsbyggnad innebär för energiprestandan och resonerar om vad det kan komma att innebära i svensk tillämpning. Att direktivet gäller alla byggnader innebär att det också blir krav på energieffektivisering i det befintliga byggnadsbeståndet, främst riktat mot byggnader med sämst energiprestanda. Vi redogör för metodiken och resonerar om konsekvenser.

Förutom energiprestandakrav kommer ny energiklassning, krav på solenergiinstallation och laddinfrastruktur samt utökade energideklarationer. Vad innebär allt detta?

Det ställs även krav på att livscykel-GWP som inbegriper byggnadens energianvändning ska redovisas och gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnad lagstadgas. I Sverige hanteras klimatfrågorna i lagstiftningen om klimatdeklarationer och en färdplan är redan framtagen. Vi går igenom Boverkets förslag på utvecklad klimatdeklaration och resonerar om konsekvenser.

c. Kända och antagna förändringar i kommande föreskrift
Eftersom mycket att innehållet är avhängigt EU:s energidirektiv är utvecklingsmöjligheterna begränsade. Sannolikt bibehålls metodiken med primärenergital och viktningsfaktorer och gränsvärden förblir i samma härad. Förändringarna rör istället vilka indata till energiberäkningar som tillåts användas. Kommer BEN att finnas kvar, eller får andra handböcker, standarder och branschöverenskommelser användas? Intressant är också vad ett eventuellt lagkrav på solenergiinstallation skulle innebära. Vi för ett resonemang om hur det praktiska arbetet med byggnaders energiprestanda kommer att påverkas och illustrerar konsekvenserna i beräkningsexempel.

d. Hur arbetar Sveby med de nya regelverken?
Med de nya byggreglernas metodik får branschöverenskommelser en viktigare roll än tidigare och Sveby har en gedigen uppgift framför sig. Vad är på gång?

Per Levin, PE Teknik & Arkitektur / Sveby
Helena Bülow-Hübe, FOJAB   
Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning
Björn Berggren, Sveriges Allmännytta