Energianvändningens klimatpåverkan

Om kursen

I takt med att miljöcertifieringssystemen utvecklas blir det allt vanligare att klimatpåverkan under byggnadens hela livslängd ska anges, från uppförande till rivning. Energianvändning under drift utgör vanligtvis en stor del, men är också svår att beräkna. Systemgränser, LCA-period, energibärarnas emissionstal och scenarier för hur dessa förändras är sällan givna.

I denna kurs lär du dig beräkna klimatpåverkan från byggnadens energi-användning under driftskedet. Stor vikt läggs vid att förstå beräknings-förutsättningar som till exempel emissionstal i kgCO₂/kWh för el och fjärrvärme. Vi tittar också närmare på kriterierna i miljöcertifierings-systemen Miljöbyggnad 4.0 och NollCO2.

Kursen riktar sig till dig i bygg- och fastighetsbranschen som kan grunderna inom området byggnaders klimatpåverkan och vill lära dig mer om klimatberäkning av driftskedet.

Kursledare

Per Qvistbäck driver företaget Svensk Energiutbildning AB och har djup kunskap om byggnaders klimatbelastning och energianvändning. I botten civilingenjör från LTH, teknisk fysik med energiinriktning, med lång erfarenhet av energi-, miljö- och klimatfrågor i bygg- och fastighetsbranschen.

Program

1. Inledning om byggnaders klimatpåverkan
Kursen inleds med en genomgång av ämnesområdet; vad påverkar en byggnads klimatavtryck och hur görs en klimatberäkning. I vilka sammanhang är klimatpåverkan från energianvändningen av intresse?

2. Energianvändningens klimatpåverkan – beräkningsförutsättningar
För att kunna beräkna energianvändningens klimatpåverkan under byggnadens driftskede (B6) så måste förutsättningar ges angående systemgräns, tidsperiod samt emissionstal för el och fjärrvärme i kgCO₂/kWh med scenarier för hur dessa förändras över tid:

a. Vilka energiposter ska man räkna med?
I LCA-beräkningar använder man vanligtvis BBR:s systemgräns för energianvändningen, vilken egentligen inte är självklart. Däremot går det inte att använda sig av primärenergitalet, som ju är viktat. Vi går igenom förutsättningarna och föreslår rimliga ställningstaganden för vilka energiposter man ska ta med i beräkningen.

b. Konsekvenser av vald LCA-period
I praktiken har vi redan en praxis på 50 års LCA-period, vilken också är sanktionerad av Boverket. Det kan dock finnas situationer där man tillämpar andra tidsperioder. Vald tidsperiod har stor påverkan inte bara på driftsenergin utan även på klimatposten Utbyte (B4), vilket vi illustrerar i några exempel.

c. Emissionstal för energibärarna el respektive fjärrvärme
När energianvändning och tidsperiod är kända, så behöver vi emissionstal för levererad energi per energibärare, i Sverige framför allt för el och fjärrvärme. Inom området är inte mycket givet idag, undantaget enstaka miljöcertifieringskriterier. Vi går igenom alternativa emissionstal och kategoriserar dem i en hierarki för ändamålet. Är till exempel de enstaka EPD:er för energileveranser som finns tillgängliga idag relevanta i sammanhanget? Detta är kursen mest omfattande avsnitt.

d. Scenarier för emissionstalens utveckling under LCA-perioden
Under kommande 50 år kommer sannolikt emissionstalen för el och fjärrvärme att förändras, men hur? Frågan gäller hur Sveriges energisystem kommer att utvecklas. Som med emissionstalen är inte mycket givet, undantaget motsvarande miljöcertifieringskriterier. Vi illustrerar konsekvenserna av olika scenarier och resonerar om hur man ska hantera den här osäkra frågan.

3. Beräkning av energianvändningens klimatpåverkan under driftskedet
Med förutsättningarna utredda går vi vidare och beräknar klimatpåverkan av byggandens energianvändning under driftskedet (B6):

a. Beräkning och exempel
Med givna indata är beräkningen enkel. Vi går igenom metodiken och illustrerar resultatet i några exempel. Med parameterstudier åskådliggörs inverkan av olika emissionstal och scenarier.

b. Jämförelse med BBR:s primärenergital
BBR:s viktningsfaktorer för energibärare är valda att andra skäl än klimatpåverkan, vilket i praktiken kan innebära att lagkrav ställs mot klimatmål. Vi resonerar om hur beställarkrav för energiprestanda kan komma att förändras med ökat fokus på klimatfrågan.

c. Principer för klimatberäkning av solcellers elproduktion
I klimatberäkningssammanhang hanteras solceller normal som elproduktion, inte byggdel, och tilldelas en emissionsfaktor. För elen som används i egna byggnaden och den som säljs ut på nätet väljs ibland olika emissionstal. Är det rimligt? Vi fördjupar oss i resonemanget och argumenterar för ett försvarbart ställningstagande.

d. Energieffektivisering – klimatpåverkan för åtgärder ställd mot minskad klimatpåverkan från energianvändningen
Ger det en klimatfördel att energieffektivisera? Frågan kan tyckas provocerande, men ställs allt oftare. Svaret beror nästan uteslutande på val av indata till beräkningen av energianvändningens klimatpåverkan. Vi illustrerar i några exempel. En mer relevant fråga är kanske hur energieffektivisering med installationer står sig i jämförelse med byggtekniska åtgärder, sett ut klimatperspektiv.

4. Miljöbyggnad 4.0 och NollCO2
Miljöcertifieringssystemet NollCO2 har färdiga kriterier att förhålla sig till. Vilka krav ställer man på indata för klimatberäkning av driftsenergin?

Nya Miljöbyggnad 4.0 ställer krav på LCA-beräkning av byggnadens hela livscykel, men det är upp till byggherren att välja indata som då ska redovisas. Vad behöver du kunna för att klara uppgiften?