Klimatberäkning i praktiken

Om kursen

Kursen introducerar dig i det praktiska arbetet med att beräkna byggnaders klimatavtryck. Stor vikt läggs vid val av indata för att beräkningsmodellen så långt det är möjligt ska motsvara den verkliga byggnaden.

Vi lär oss hantera klimatberäkning, men utbildningen ger också allmänkunskap om olika posters klimatavtryck och hur man kan minska dessa.

Undervisningen är uppdelad på tre separata tillfällen och innefattar två hemuppgifter. Tillsammans motsvarar dessa en traditionell tvådagarskurs.

Vi vänder oss både till dig med begränsad vana av klimatberäkning och till dig som är mer erfaren men vill lära mer om val av indata, hantering och resultatredovisning.

Kursledare

André Persson är en av landets ledande experter inom området byggnaders klimatpåverkan. I sin yrkesroll har han möjlighet att följa projekt från idé till färdig byggnad och har bland annat genomfört ett flertal NollCO2-certifieringar. Idag är André LCA-ansvarig och Sverigechef på Catalyst Group, men många känner honom från hans tidigare tjänster på Skanska och PE Teknik & Arkitektur.

Program

Kurstillfälle 1 (08.30 – 12.00)

a. Syftet med klimatberäkningen
Vad är anledningen till att du vill göra en klimatberäkning? Är det för att minska klimatavtrycket i ditt byggprojekt eller för att upprätta en klimatdeklaration. Kanske en certifiering med nya Miljöbyggnad 4.0 eller NollCO2. Vi går igenom vad olika syften innebär för hur du lägger upp din beräkning och sätter rätt systemgränser.

b. Systemgränser och avgränsningar
Beroende på vad beräkningsresultatet ska användas till sätts ändamålsenliga systemgränser. Om det inte rör sig om certifiering med definierade kriterier så är det viktigt att dessa är väldefinierade, och i eventuell beställning noga kravställda. Det kan röra sig om vilka moduler i EU-standarden som ska ingå, eller om vilka delar av konstruktionen som ska vara med. Om driftenergin tas med i beräkningen; vilka energiposter, utsläppsfaktorer och livslängder ska användas, etc. Vi går igenom vanliga ställningstagande utifrån syftet med klimatberäkningen.

c. Beräkningsprogram och hjälpverktyg
Hur fungerar ett klimatberäkningsprogram? Vi går igenom grundläggande beräkningsmetodik för att få en förståelse för vilka indata som behövs och hur beräkningsresultatet ska tolkas. Det är viktigt att använda rätt beräkningsprogram för rätt ändamål. Vad skiljer marknadens vanliga program åt och i vilka sammanhang de är lämpliga?

I praktiken används hjälpverktyg för att sammanställa materialmängder, transportsträckor etc. Hur exporteras materialmängder från 3D-modellen och i vilken utsträckning kan underlag från ett kalkylprogram importeras till beräkningsprogram? Vi ger tips på vägen för att redan från början förenkla arbetet med att digitalisera beräkningsprocessen.

d. Indata och beräkningskriterier
Beräkningens kvalitet avgörs av indata. Vi lär oss hitta och anpassa indata med fokus på hur man skapar ett beräkningsunderlag som överensstämmer med den verkliga byggnaden. I tidigt skede används generiska värden, efterhand allt mer specifika.

För material handlar det om materialmängder och EPD:er, för transporter sträckor och transportslagens emissionsfaktorer. Ska driftenergi tas med i beräkningen måste både emissionsfaktor per energikälla och beräkningsperiod bestämmas. För alla indata förs ett resonemang om hur långt ska man gå och hur noggrannheten påverkar beräkningens slutresultat. Finns en risk att den som räknar noga får ett i vissa sammanhang oönskat högre värde?

Hemuppgift kopplad till framtagning av indata till beräkningsexempel i kurstillfälle 2

Kurstillfälle 2 (08.30 – 12.00)

a. Praktisk klimatberäkning
Steg för steg lär vi oss att genomföra en klimatberäkning, hela tiden med fokus på hur man skapar en beräkningsmodell som överensstämmer med den verkliga byggnaden och dess förutsättningar. Vi illustrerar tillämpningen i programmet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), men kring varje arbetsmoment förs ett programoberoende resonemang. Med parameterstudier skapar vi en känsla för vilka poster som har stor påverkan samt hur noggrannheten i indata påverkar slutresultatet.

b. Praktikfall 1: Beräkning för att upprätta en klimatdeklaration
Den vanligaste klimatberäkningen görs som underlag för klimatdeklarationen och vi går igenom en sådan. Exemplet illustrerar vikten av ändamålsenliga systemgränser och avgränsningar.

c. Indata, forts.
Vi lär oss mer om indata och tittar vidare på områden som till exempel installationer och udda material. För bedömning av byggnadens framtida energianvändning fördjupar vi oss i emissionsfaktorer för energislag. Hur ska man hantera kompensationsåtgärder, som till exempel egenproducerad energi med solceller, i klimatberäkningen? Vi för ett resonemang utifrån kriterierna i certifieringssystemen NollCO2 och LFM30.

Hemuppgift att genomföra en egen enkel beräkning med tillhandahållna indata samt framtagning av indata till beräkningsexempel i kurstillfälle 3

Kurstillfälle 3 (08.30 – 12.00)

a. Praktikfall 2: Beräkning av total klimatpåverkan under hela livscykeln
Är syftet att minska byggnadens totala klimatavtryck måste många fler faktorer beaktas i beräkningen. Vi utgår från praktikfall 1 och lägger till de materialposter som inte ingår i klimatdeklarationen. Vidare beräknas klimatpåverkan från framtida energianvändning och underhåll. Exemplet illustrerar de många ställningstagande som måste göras och vikten av väldefinierade avgränsningar.

b. Verifiering av beräkningsresultat
Är resultatet rimligt? En metod att hantera osäkerheten är att göra en känslighetsanalys. Hur görs en sådan och vad ska tas med i analysen?

c. Redovisning av resultat och förutsättningar
Klimatberäkningens resultat och förutsättningar ska redovisas fullständigt, men ändå vara överskådligt. Vi ger förslag på hur du får ihop den ekvationen. Idag råder stor osäkerhet om vilka avgränsningar som ska göras. Ett sätt att hantera svaret ”det beror på” är resultatredovisning med parameterstudier. Vi exemplifierar med våra praktikfall.