Så hanteras energikraven
i Boverkets nya byggregler

Boverkets föreskrift om energihushållning är ute på remiss med målsättningen att träda i kraft så snart beslutsprocessen tillåter, troligtvis i sommar. Det är alltså sista delen av Boverkets nya byggregler som nu är klar.

På seminariet fördjupar vi oss i föreskriftens alla energiregler som anpassats till EU:s energidirektiv EPBD. Förutom förändrad metodik och kravställning för energiprestanda får vi flera nya krav, definitioner och förutsättningar; på nollutsläppsbyggnader, på eleffektanvändning, på solenergiinstallation, för energiklassning och energideklaration med mera. Ett paradigmskifte är att byggreglerna framöver även ställer krav på befintliga byggnader.

Regelverket är omfattande och seminarieprogrammet därefter. Vi ägnar hela dagen åt att pedagogiskt gå igenom alla nyheter, illustrera tillämpningen i exempel och resonera om konsekvenser. Föredragen går både på bredden och djupet. Här finns spetskunskap att hämta för den erfarne och grundkunskap för den som är lite nyare i branschen.

Vi vänder oss till alla som berörs; energiexperter, energikonsulter, byggnadsinspektörer, förvaltare och beställare, entreprenörer, byggnadskonstruktörer, VVS-projektörer, energirådgivare med flera.

Om seminariet

Nu byter vi namn på Svensk Energiutbildnings BBR-dag och kallar seminariet framöver för Så hanteras energikraven i Boverkets nya byggregler. Seminariet ges för 34:e gången och har sedan starten 2007 blivit en institution för de som arbetar med byggreglernas energi- och inneklimatkrav.

Föreläsare

• Helena Bülow‑Hübe, FOJAB
• Per Levin, Sweco Sverige AB / Sveby
• Boel Holmstedt, Bengt Dahlgren AB
• Björn Berggren, Sveriges Allmännytta
• Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

Program

8.30 – 9.00 Registrering

9.00 – 9.30 Ett regelverk i förändring

BBR ersätts av Boverket nya byggregler som är utformade enligt riktlinjerna i utvecklingsprojektet ”Möjligheternas byggregler”. Vi inleder seminariet med en genomgång av det nya regelverkets struktur och metodik.

9.30 – 10.20 De nya energikraven i Boverkets nya byggregler

Boverkets nya föreskrift om energihushållning är ute på remiss och innefattar nya energikrav anpassade till EU-direktivet EPBD. De börjar gälla som en del av Boverkets nya byggregler under 2026, så snart beslutsprocessen tillåter.

a. Metodiken bibehålls men mycket förändras
BBR:s grundmetodik bibehålls i det nya regelverket, dock med många ändringar. I vissa fall mindre som till exempel att Primärenergitalet namnändras till Energiprestandatal E_tal och att de geografiska justeringsfaktorerna korrigeras. Andra förändringar är avgörande. Brukarindata som idag ges av BEN integreras kraftigt förenklade under benämningen ”genomsnittlig internlast” i byggreglerna, vilket innebär att begreppet fastighetsenergi tas bort. Lokalbyggnader delas upp i 7 separata lokalkategorier med respektive typiska gränsvärden, internlaster, tappvarmvattenbehov och den nya parametern ”årsmedelflöde uteluft” som medför att ventilationstillägget försvinner. Verifiering lämnas till branschen att hantera. Vi går noggrant igenom den nya metodiken och illustrerar tillämpning och konsekvenser i exempel.

10.20 – 10.40 Kaffepaus

10.40 – 12.0 De nya energikraven i Boverkets nya byggregler, forts.

b. Nya krav på energiprestanda och nollutsläppsbyggnader
Gränsvärdet för Energiprestandatalet blir nu unikt för varje byggnadskategori och med de nya värdena för internlaster, tappvarmvattenbehov och uteluftflöden slår det oundvikligen lite olika. Vi illustrerar konsekvenserna i beräkningsexempel för vanliga byggnadstyper. Hur hanteras energieffektiviserande åtgärder som till exempel behovsstyrd ventilation med dessa förutsättningar?

Efterhand ska all nybyggnad vara så kallade ”nollutsläppsbyggnader” med offentliga ägda byggnader först ut. Det för med sig en skärpning av energiprestandakravet på ca 10% jämfört med idag, motsvarande ett gränsvärde som utgör energiklass A i energideklarationernas nya energiklassningsskala. Vilka typiska åtgärder krävs för att klara detta i olika byggnadskategorier? Ett annat krav är att byggnaderna ska kunna reagera på externa signaler och då anpassa byggnadens energianvändning och eventuell energiproduktion/energilagring. Vi för ett resonemang om vad detta innebär omsatt i kravspecifikation på styr- och reglersystemet.

c. Krav på eleffektanvändning enligt ny metodik
Det införs också ett gränsvärde för det nya begreppet Specifik eleffektanvändning P_el. Beräkningen motsvarar den för energiprestanda och görs vid dimensionerande vinterutetemperatur DVUT. I elvärmda byggnader innebär metodiken avancerade beräkningar av hur geografiska justeringsfaktorer ska tillämpas för rumsuppvärmning, tappvarmvatten respektive VVC samt hur maximal eleffekt för tappvarmvattenproduktion bestäms. Vi illustrerar utförandet i exempel. Vilka konsekvenser får det nya kravet?

d. Krav på solenergiteknik och installationssystem
Nytt är också ett antal lagkrav gällande solenergi, till exempel att solenergipotentialen ska optimeras i projektering och senare att solenergi ska installeras på större lokalbyggnader och bostadshus med komfortkyla. Ett annat krav gäller styr- och reglersystem i lokalbyggnader. Dessa krav ges med flera förbehåll och utfallet är helt beroende av byggnadens förutsättningar. Vi redogör för reglerna med fokus på när de får praktiska konsekvenser.

12.00 – 12.50 Lunch

12.50 – 14.40 De nya energikraven i Boverkets nya byggregler, forts.

e. Energieffektiviseringskrav för befintliga byggnader
Att byggreglerna nu genom anpassningen till EPBD ställer krav även på befintliga byggnader är ett paradigmskifte. Först ut är ett krav på solenergiinstallationer i större lokalbyggnader. Även detta ges med förbehåll och vi resonerar om i vilken omfattning det slår igenom i praktiken.

Men EPBD ger också att hela byggnadsbeståndet ska vara nollutsläppsbyggnader år 2050. Energiprestandakrav på befintliga lokalbyggnader (MEPS) fasas in från och med 2030 och riktas mot byggnader med sämst energiprestanda, motsvarande nya energiklasserna G respektive F. Riktlinjerna för motsvarande krav på befintliga bostadshus redovisas i den så kallade byggnadsrenoveringsplanen som publiceras den 1 mars. Vi går igenom kraven och illustrerar vad det innebär för framtida energieffektiviseringsåtgärder, i närtid och på längre sikt.

f. Ny metodik och nya krav på luft, tappvatten och termisk komfort
VVS-relaterade frågor hanteras i den redan gällande föreskriften Hygien, hälsa och miljö. Förutom ändrade gränsvärden används här ny metodik och nya definitioner, vilka för den oinvigde innebär många fallgropar. Vi går igenom de nya reglerna och fördjupar oss i hur de ska tolkas och tillämpas. Vidare redogör vi för relevanta handböcker, standarder och branschöverenskommelser. Vilka blir konsekvenserna av det nya regelverket och hur kan VVS-projekteringen påverka förutsättningarna att uppnå energiprestandakraven?

14.40 – 15.00 Kaffepaus

15.00 – 16.00 Energideklarationen förändras

Även energideklarationen anpassas till EPBD.

a. Utökad energideklaration och ny energiklassning
Energideklarationerna utökas med uppgifter om byggnadens energianvändning och dess installationer samt en frivillig energirenoveringsplan. Vidare får energiklasserna nya gränsvärden A-G samt udda fågeln A0 som betecknar nollutsläppsbyggnad men med olika energiprestandakrav för nya respektive befintliga byggnader. Den nya metodiken innebär en utökad normalisering vid beräkning av energiprestandatalet baserat på uppmätta värden. Vad innebär det för energiexpertens arbetsinsats?

b. Livscykel-GWP ska redovisas i energideklarationen
EPBD ställer även klimatkrav. Det nya begreppet ”livscykel-GWP” innefattar klimatpåverkan från byggnadens hela livscykel inklusive energianvändning. Resultatet ska redovisas i energideklarationen och om några år lagstadgas gränsvärden vid nybyggnad genom en utvecklad klimatdeklaration. Med fokus på energianvändningens klimatpåverkan går vi igenom metodiken och konsekvenser.