Byggnaders klimatpåverkan
och klimatdeklarationen

Om kursen

Vad är det som ger en byggnad dess klimatbelastning?  I denna kurs introduceras du i ämnet och får grundläggande kunskap om klimatpåverkan under byggnadens livslängd, från uppförande till rivning.

Det lagstadgade kravet på klimatdeklaration gäller vid uppförande av byggnader. Men vad innebär det egentligen att klimatdeklarera en byggnad? Vi går igenom förutsättningarna och visar tillämpningen enligt gällande föreskrift.

Ämnesområdet innefattar en för många ny terminologi och nya definitioner. Vad är till exempel en EPD och vad innebär generiska data. Vi reder ut begreppen.

Kursen riktar sig till yrkesverksamma i branschen som inte hunnit sätta sig in i frågan och till de som berörs av lagkravet.

Kursledare

Per Qvistbäck driver företaget Svensk Energiutbildning AB och har djup kunskap om byggnaders klimatbelastning och energianvändning. I botten civilingenjör från LTH, teknisk fysik med energiinriktning, med lång erfarenhet av energi-, miljö- och klimatfrågor i bygg- och fastighetsbranschen.

Program

1. Inledning om byggnaders klimatpåverkan
Kursen inleds med en kort genomgång av ämnesområdet; vilket klimatavtryck har byggnader och hur fördelas det på olika poster i en klimatbudget.

2. Klimatdeklarationen
Vad innebär det att klimatdeklarera en byggnad:

a. Lag och tillämpning
Kravet på klimatdeklaration gäller vid uppförande av flerbostadshus och lokal-byggnader. Deklarationen innefattar klimatpåverkan under byggskedet och vissa byggdelar med mindre påverkan undantas för att underlätta arbetet. Inga krav ställs på hur stor klimatpåverkan får vara, bara att den redovisas. Vi går igenom förutsättningarna och visar tillämpningen enligt Boverkets föreskrift.

b. Arbetet med faktainsamling och klimatberäkning
Vi går igenom beräkningsmetodiken för att få en förståelse för vilka indata som behövs och hur resultatet ska hanteras i deklarationen. Vilka av marknadens klimatberäkningsprogram är relevanta i sammanhanget?

3. Klimatpåverkan under hela livscykeln
Det blir allt vanligare att vilja beräkna hela byggnadens klimatpåverkan under dess livslängd, från uppförande till rivning. Här är mycket att tänka på:

a. Byggdelar utöver de som ingår i klimatdeklarationen
Klimatpåverkan från till exempel markarbeten och installationer omfattas inte av klimatdeklarationen. I vilken omfattning påverkar det byggnadens totala klimatavtryck?

b. Utbyte och underhåll
Under byggnadens livslängd, eller oftare en angiven LCA-period, så måste byggdelar, komponenter och installationer både underhållas och bytas ut. Vad är rimliga livslängder och hur stor klimatpåverkan ger dessa poster?

c. Energianvändningens klimatpåverkan
Energianvändningen under byggnadens livslängd utgör en stor del av total klimatpåverkan. Här måste förutsättningar ges angående livslängd, energislagens emissionstal och scenario för hur dessa förändras framöver. Vi visar hur man beräkningar energianvändningens klimatpåverkan.

d. Slutskedet med rivning
Slutskedet ligger långt fram i tiden men ska vara med i LCA-beräkningen. Viktigare är kanske att tänka hur man kan underlätta för återbruk och återvinningen i de byggnader vi uppför nu.

4. Miljöbyggnad 4.0, NollCO2 och LFM30
Många vill gå längre än vad lagen kräver. Miljöcertifieringssystem som NollCO2 och Miljöbyggnad har färdiga kriterier att förhålla sig till, liksom det lokala initiativet LFM30. Hur skiljer de sig åt och vilken klimatnytta uppnår man?