Klimatdeklaration i praktiken

Seminarium om klimatdeklaration av byggnader och hur man
arbetar med klimatfrågorna i byggprocessen.

Seminarium i två delar:

Del 1. Hur man klimatdeklarerar en byggnad

Del 2. Hur man arbetar med klimatfrågorna i byggprocessen

Det lagstadgade kravet på klimatdeklaration gäller från årsskiftet vid uppförande av byggnader. Förutsättningarna kommer att prägla branschens sätt att beräkna och redovisa byggnaders klimatavtryck. Men vad innebär det egentligen att klimatdeklarera en byggnad? I del 1 av seminariet går vi igenom förutsättningarna och visar tillämpningen enligt gällande föreskrift.

Att klimatdeklarera är tidskrävande, men mycket tid kan sparas genom att redan från början digitalisera hanteringen. Vi ger tips på vägen och ställer också frågan om vem som ska göra arbetet. Vad kan man göra själv som byggherre och vilka tjänster går att köpa in om man inte har egen kompetens?

Många byggherrar vill nå ett lågt klimatavtryck och även arbeta med frågor utöver de som ingår i deklarationen, till exempel markarbeten, installationer och energianvändning.  Men hur säkerställer man att beställarens klimatmål verkligen uppfylls? I del 2 följer vi klimatfrågornas väg genom byggkedjan. Vad ansvarar respektive aktör för och vilka uppgifter till klimatdeklarationen ska tas fram?

Vi ägnar två intensiva halvdagar åt byggnaders klimatpåverkan och går både på bredden och djupet. Seminariet riktar sig till yrkesverk-samma i branschen som vill bidra till minskad klimatpåverkan.

Om det digitala seminariet
Vi ger seminariet i Zoom. Som deltagare interagerar du med din dators mikrofon och kamera samt i tillhörande chatt. Kursansvarig administrerar tekniken och fungerar som moderator för frågor och diskussion.

Program

Del 1: Hur man klimatdeklarerar en byggnad


8.30 – 9.50 Klimatdeklaration av byggnader – lag och tillämpning

Det lagstadgade kravet på klimatdeklaration gäller vid uppförande av flerbostadshus och lokalbyggnader från den 1 januari 2022 och för småhus två år senare. Deklarationen innefattar klimatpåverkan under byggskedet och vissa byggdelar med mindre påverkan undantas för att underlätta arbetet. Inga krav ställs på hur stor klimatpåverkan får vara, bara att den redovisas. Branschen får tid på sig för kunskapsuppbyggnad till 2027 då byggnadens hela livscykel ska beaktas och gränsvärden införs.

Men vad innebär det egentligen att klimatdeklarera en byggnad. Vi går igenom förutsättningarna och visar tillämpningen enligt Boverkets gällande föreskrift.

Området byggnaders klimatpåverkan innefattar en för många ny terminologi och nya definitioner. Vad är till exempel en EPD, vad innebär generiska data och vad står det i standarden EN 15804 som det ofta hänvisas till. Vi reder ut begreppen för dig som inte är insatt i ämnesområdet.

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola

 

9.50 – 10.00 Kaffepaus


10.00 – 10.50 Arbetet med faktainsamling och klimatberäkning

Vi går igenom grundläggande beräkningsmetodik för att få en förståelse för vilka indata som behövs och hur beräkningsresultatet ska hanteras i deklarationen. Hur går man till väga när nödvändiga uppgifter om till exempel ett byggmaterials klimat-påverkan inte finns i Boverkets databas, och när ska man räkna respektive använda schabloner. Man ställs inför många frågor i arbetet.

Arbetet med att beräkna byggnaders klimatavtryck är tidskrävande, men mycket tid kan sparas genom att redan från början digitalisera hanteringen. Vi visar hur man förenklar arbetet genom att importera indata till beräkningsprogrammet från 3D-modeller och kalkylprogram. Vad skiljer marknadens vanliga klimatberäknings-program åt och vilka är lämpliga i arbetet med klimatdeklarationen?

Alexander Landborn, Link Arkitektur AB

 

10.50 – 11.20 Praktikfall: Skanskas arbetsmetodik och erfarenheter

Skanska var tidigt ute och har idag upparbetade rutiner i sitt klimatarbete, även för klimatdeklarationer. Erfarenheten är att mycket tid kan sparas med en utvecklad arbetsmetodik. Vilka råd vill man ge till andra och vilka klimatavtryck får man med olika ambitionsnivåer för våra vanligaste byggnadstyper?

Bertil Rosquist, Skanska Sverige AB

11.20 – 12.00 LFM30 visar vägen med en mer ambitiös klimatdeklaration

Många byggherrar kommer säkert att anstränga sig för att minska nybyggnadens klimatavtryck. Ett sätt är att använda LFM30:s ambitiösa klimatdeklaration, som till skillnad från den lagstadgade innefattar byggnadens samtliga byggdelar och har fastställda målgränsvärden för klimatpåverkan. Man ställer också kvalitetskrav på att klimatdata från Boverkets databas som ska vara så kallat representativa. Vi går igenom och exemplifierar LFM30:s kriterier. Vad innebär det i merarbete och hur kan initiativet påverka marknaden?

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

 

Del 2: Hur man arbetar med klimatfrågorna i byggprocessen


8.30 – 10.20 Klimatfrågorna i byggprocessen

Hur säkerställer man då att beställarens klimatmål verkligen är uppfyllt när byggnaden väl är uppförd och ska deklareras? Svaret är att man aktivt måste arbeta med det genom hela byggprocessen, från idé till färdig byggnad i drift. Vi ägnar eftermiddagen åt att pedagogiskt följa frågan i byggkedjan. Vilka faktorer som påverkar byggnadens slutliga klimatbelastning ansvarar respektive aktör för och vilka uppgifter som behövs för klimatdeklarationen ska tas fram?

Byggherren
Det är upp till Byggherren att formulera klimatmål i form av ett gränsvärde för klimatdeklarationen, för hela byggnadens livscykel eller annan valfri avgränsning. Vilka krav är rimliga att ställa för olika byggnadstyper och hur ska dessa formuleras?

När arbetet med byggnadsutformningen tar vid upprättas en klimatbudget som sedan följer projektet till färdig byggnad. Vi visar exempel på hur en sådan kan utformas. Vilka är normalt stora poster och vilka är små?

Alexander Landborn, Link Arkitektur AB

Arkitekten
Arkitekten bestämmer i hög grad byggnadsutformning och medverkar vid val av stomme respektive stomkompletteringar. I detta skede ges även förutsättningar för hur konstruktionen och installationerna kan utformas. Hur ges bäst förutsättningar för kommande led i byggkedjan? Arkitekten bestämmer också i hög grad de material som ingår i byggnaden. Strävan måste vara att i första hand minska materialanvändningen. Därefter att återanvända material och först i tredje hand väljs nya klimatsmarta material. Hur mycket skiljer sig vanligt förekommande materials klimatavtryck?

Redan i detta tidiga skede är det nödvändigt att räkna på byggnadens klimatbelastning. Vilka faktorer ska beaktas och vilka schabloner kan användas när inte säkra uppgifter finns tillhanda?

Alexander Landborn, Link Arkitektur AB

Byggnadskonstruktören
Byggnadskonstruktören påverkar byggnadens klimatpåverkan i första hand genom medverkan vid val och utformning av stomme och stomkompletterande byggdelar, typiskt betong- eller trästomme, stål- eller träreglar. Många faktorer utöver klimatpåverkan är avgörande och måste kommuniceras med arkitekt och byggherre i tidigt skede, till exempel fuktsäkerhet, hållfasthet, brandsäkerhet och ljudkrav. Hur ser förutsättningarna ut i vanligt förekommande byggnadstyper?

Slankare och tunnare konstruktioner minskar mängden betong och genom att anpassa betongkvalitén till olika konstruktionsdelars funktion kan klimatpåverkan reduceras ytterligare. På samma sätt kan behovet av armering och stålreglar hanteras. Vad är möjligt att åstadkomma för olika byggnadstyper?

Frida Tjernberg, Byggtekniska Byrån Sverige AB

 

10.20 – 10.30 Fikapaus

10.30 – 11.50 Klimatfrågorna i byggprocessen, forts.

VVS – med frågan om klimatpåverkan från byggnadens energianvändning
Projekteringen av VVS och el påverkar byggnadens energibehov genom system för värme, ventilation, komfortkyla och belysning. Samma princip som för materialanvändning gäller också energi; först minska energibehovet och sedan välja energislag för minsta möjliga klimatpåverkan. Hur står sig energieffektivisering genom installationer i jämförelse med byggtekniska åtgärder sett ut klimatperspektiv? 

Hur beräknas klimatpåverkan från byggnadens framtida energianvändning? Beräkningsförutsättningar för klimatpåverkan från byggnadens energianvändning är idag inte givna, men viss praxis finns. Vilken energianvändning ska räkna med? Finns vedertagna värden och scenarier för olika energislags klimatpåverkan? Hur stor är denna klimatpost i jämförelse med uppförandet av byggnaden? Vi reder ut begreppen och visar några exempel med fascinerande resultat.

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola & Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

Entreprenören
Många aktörer är involverade när byggnaden uppförs. Entreprenören måste vara tydlig i sina krav på material- och komponentleverantörer respektive underentreprenörer. Hur säkerställer man att projekterade konstruktioner verkligen levereras med avseende på minskad betongmängd och rätt betongkvalitet? Svårare att förutse är åtgången av kompletteringsmaterial på arbetsplatsen. Hur minimerar man dessa? Även material som spill och emballage ska minimeras och hanteras. Hur görs detta på bästa sätt?

Utsläpp på byggarbetsplatsen är en stor klimatpost och kanske den svåraste att hantera. Transporter av byggnadsmaterial, arbetsmaskiner, fyllnadsmassor och avfall är en delpost. Fordon och arbetsmaskiner en annan. Att använda förnybar HVO-diesel, och numera även el, är en åtgärd för minskad klimatbelastning. El och värme till arbetsbodar och själva etableringen är en annan post som kan effektiviseras. Liksom utomhusbelysning till arbetsplatsen. Vilka lösningar finns?

ej bekräftad, Skanska Sverige AB

Förvaltaren
Ansvaret för att uppnå och bibehålla projekterad energiprestanda samt klimathänsyn vid underhåll och renovering åligger förvaltaren. Hur struktureras detta arbete och hur mycket kan det påverka byggnadens klimatpåverkan under byggnadens livstid?

Catarina Warfvinge, Lunds tekniska högskola

11.50 – 12.00 Klimatsamordnare – en ny yrkeskategori?
Sannolikt kommer yrkeskategorin klimatsamordnare att växa fram efterhand som marknaden ställer ökade krav på minskad klimatbelastning, inte minst i samband med att klimatdeklaration blir obligatoriskt. Konkret innebär arbetsuppgiften att koordinera klimatfrågorna i byggprocessen och fungerar som expertrådgivare åt berörda aktörer.

Per Qvistbäck, Svensk Energiutbildning AB

Anmälan

Seminariet ges på följande orter och tider:

  • online: (datum läggs ut inom kort)

Avgift: 3 600 kr för en del, 4 800 kr för båda (exklusive moms)

Faktureras i efterhand, betalningsvillkor 30 dagar netto. Anmälan är bindande, men kan överlåtas.


Till toppen

Svensk Energiutbildning AB

adress Fersens väg 6, 211 42 Malmö
telefon 073 - 330 46 20
e-mail info@svensk-energiutbildning.se

Copyright © Svensk Energiutbildning AB. Alla rättigheter reserverade. (Org.nummer: 556836-5299) En hemsida av Capace Media.